A Beginning of A New Venture
2015-11-25
Show all

Japanskt bokbinderi

Japanskt bokbinderi är en relativt lätt form av bokbinderi, och en bra introduktion till detta hantverket. Detta är en kort historik om ämnet.

Japanese bindings 1 logo

De beståndsdelar som är nödvändiga för utvecklingen av boken – papper, ett skriftsystem, tryckning och en slags lagringsmekanism för dessa sidorna – var alla utvecklade i Kina.

Kinesisk kalligrafi på ben och sköldpaddsskal kan dateras tillbaka till 1700 – 1100-talet f.Kr.. Enligt legenden så var det Ts’ang Chieh som utvecklade Kinas skriftsystem. Han sägs ha inspirerats av att observera spår av djur och då framförallt av fåglars avtrycken som blev kvarlämnade i sanden.

Antagandet av kinesiska tecken i Japan, kanji, skedde successivt från slutet av 300-talet, och skyndades av buddhistiska munkar som reste till Kina, skriftsystemet var ett instrument för överföringen av den kinesiska buddhismen till Japan.

Precis som skriftsystemet, så uppfanns papper först i Kina, runt 100-talet f.Kr., cirka 1000 år före introduktionen av papper i Europa, och de producerar träsnitt så tidigt som 868 f.Kr.. När papper och skrift fördes samman blev skrivrullen en naturlig utveckling i Kina. Skrivrullen (kansubon) antogs i Japan, och blev den dominerande bokformen från 400 – 900-talet.

Det finns dock ett antal nackdelar med skrivrullens form, inklusive:

  • papperet riskerar att skadas av den ständiga utrullningen av dokumentet,
  • att lokalisera en viss passage i dokumentet var inte det lättaste,
  • det finns en naturlig gräns för hur mycket skriftlig information en skrivrulle kan rymma.

Medan de europeiska bokbindarna övervann skrivrullens begränsningar genom att utveckla kodexen (en multisektionsform som är häftad (sydd) i ryggen), utvecklade japanerna en tillfällig lösning, en enkel dragspelsbok (orihon), som utvecklats till en grupp underkategorier.

Den första riktiga utvecklingen av “bokformats” böcker (även om det inte var en kodex, som anses vara den första “riktiga” bokkonstruktionen) var “butterfly” (fjärils) boken (detchoso) som var så populär att den fortfarande var i bruk på 1600-talet. Alla ovanstående böcker konstruerades med mjöl klister som är en vegetabilisk produkt som tenderade att uppmuntra insektsangrepp. Detta kan ha bidragit till utvecklingen av flersektionsboken (retchoso) som har en häftad (sydd) rygg, inget klister. Denna flersektionsbok är unikt japansk, utan motstycke i Kina.

Efter 1300-talet var nästan alla bokformer av vad som kallas för påsbindningar (Fukuro Toji), en stil så typiskt japansk att de ibland anses som den enda japanska bokformen.

Nästan utan undantag var sidorna i japanska böcker av dubbel tjocklek. Detta beror på att det tuschbläck som används för kalligrafi och träsnittstryck skulle blöda igenom det högt absorberande, handgjorda papper, och eftersom träblockets tryckprocess skadat den omvända sidan av papperet.

Utvecklingen av boken i Japan var nära kopplad till tryckningens utveckling. Före 1600-talet var de flesta böckerna av religiös natur. Träsnitts-tryckta (idag kallat högtryck, en metod där man skär bort de partierna av plattan som inte skall färgas in och tryckas) buddhistiska mantran tros vara de äldsta tryckta dokumenten.

Under Edo perioden (1603 – 1868) ökade läskunnigheten, pappersindustrin blomstrande och litterära verk som tidigare transkriberats för hand börjar nu bli tryckta och böcker blir tillgängliga för den generella publiken, vilket leder till en explosion inom det kulturella samhället.

Under Meji perioden (1868 – 1912) såg man antågandet av västerländsk teknologi, inklusive boktryck som kräver väldigt olika förutsättningar från de traditionella japanska tryckmetoderna. Till skillnad från det papper som träsnittstryck kräver, behöver boktryck ett bestruket papper (en behandlad yta som gör att papperet inte blöder) med hårdare yta vilket i sin tur betyder att papperet kan tryckas på båda sidorna. Med tiden ersattes påsboken av den västerländska kodexen.

 

Bokbinderi är ett ämne som ligger varmt om mitt hjärta och jag hoppas att människor blir nyfikna och kanske vill prova på detta underbara hantverk.

– Jessica.

Save

Save

Save

Leave a Reply

Your e-mail address will not be published. Required fields are marked *